(det var tvunget att bli låttext)
You say you want
Diamonds on a ring of gold
You say you want
Your story to remain untold
But all the promises we make
From the cradle to the grave
When all I want is you
You say you'll give me
A highway with no one on it
Treasure just to look upon it
All the riches in the night
You say you'll give me
Eyes in a moon of blindness
A river in a time of dryness
A harbour in the tempest
But all the promises we make
From the cradle to the grave
When all I want is you
You say you want
Your love to work out right
To last with me through the night
You say you want
Diamonds on a ring of gold
Your story to remain untold
Your love not to grow cold
All the promises we break
From the cradle to the grave
When all I want is you
om jag ska vara ärlig så vet jag inte riktigt vad jag känner om dagen-.
om det är bra eller dåligt.
på minus (bl.a);
- världens mensvärk
- fodra mazarinformar
- nästanköraknivnenitummen-situationen
- slå mig själv med ett lås på fingret.
- världens huvudvärk.
på plus;
- paket från C.
- locktången. (plus att det är platttång och grejer. 8 i 1 äger.
- julklappasinhandlingen.
- 10% på h&m.
- te och lussebullar med mammi och Y.
ja. det är min dag i korta drag.
världens finaste paket var det som landade hos mig - i form av en lapp.
sen var jag på ikea. köpte en tavellist. mediamarkt. köpte julklappar åt mammi och m.
h&m. köpte trosor och annan sak som jag inte kan komma på vad det heter just nu, som passar till min vackra bh som inhandlades för ett tag sedan. till videoaffären och hämta paket.
och nu sitter jag med fint lockigt hår och tittar på spin city.
jag bör sova. prov imorgon. jag har som vanligt inte pluggat.
men jag kan det. det är sånt som jag bara kan. saker om mjöl, mjölk, ägg, kryddor, nötter och fyllningar. sånt som andra inte tänker på, men som jag måste kunna.
och jag kan det.
U2 - all I want is you.
det kan vara världens finaste låt.
det känns som att vara tillbaka igen.
tillbaka till att vara den enda som inte är med när alla samlas.
och jag vill bara veta vad som är fel, varför det är såhär.
jag vill egentligen inte bry mig.
alldeles strax sömn.
men först; en snygg man.
jag lyssnar på julmusik och gör tryffel.
det börjar närma sig. sakta men säkert.
på onsdag är det internationella bakverk som gäller.
sedan vara kvar lite med min lärare och göra klart det sista medan klassen åker iväg för att skjuta på varandra.
det är inte min grej så jag slipper.
jag får ägna dagen åt sånt som jag tycker om.
jag kan promenera genom stan, jag kan åka buss och jag fast i en bok.
jag får trivas en liten stund.
att sitta och förklara hur det egentligen känns för m.
vad som faktiskt pågår i mig just nu.
och jag pratar nästan aldrig om hur det faktiskt känns.
hur upprivet det är inuti.
jag vill bara vara hemma, ligga i sängen och gråta och sova.
jag har inte så mycket mer att säga.
träffade skolpsykologen i torsdags.
två remisser ska skickas.
har jag otur kommer stora delar av mitt liv gå ut på att äta medicin.
jag ska alldeles strax sova.
försöka duger iallafall.
det var prov på gång idag.
det hela slutade med att fjärilen fick panik och skyndade in på skoltoaletten för att gråta.
allt jag kunde tänka på just då var alla spanska prov i nian och alla engelska lektioner i teg.
som den gången jag och K. rymde från engelskan ner till stora toaletten där vi satt och grät för att allt kändes så jävla mörkt.
sen kastade jag ett papper i min sko.
och allt kändes bra och vi skrattade och gick ut och tog varsin cigg.
det känns så typiskt för den tiden.
jag kan sakna känslan av att alltid ha någon som håller min hand, någon som vet hur det känns.
någon som kan stötta mig när det är sådär.
sen kan jag inte klaga. jag har världens finaste klasskamrater.
de som kommer och knackar på dörren och frågar hur det är. som säger att de följer med mig in till läraren och säger att det är panik på gång.
de som får en att skratta och tänka på annat.
(de som följer med till konsum och köper marabou frukt&mandel.och julmust. efteråt.)
efter skoldagen så tog vi en tur in till staden.
jag och J. satt och tittade på när de andra två delade ut tidningar inför film festivalen.
det blev även turer in i affärer.
och massa skratt.
(speciellt när det köptes en macka med rödbettssallad och köttbullar. och ja. för mycket rödbettssallad tydligen. och en låda med snusk och mycket kladd senare så höll vi nästan på att falla ihop av skratt)
jag älskar att umgås med honom. hur han kan få mig att skratta sådär otroligt mycket.
och samtidigt kan vi ha det där allvaret. kan ta promenader och prata om allt eller inget.
han är en av de bästa. en sån vän man ska hålla i riktigt ordenligt.
det är dags att titta in tv.nu
se hur det ser ut framöver.
(rus/lill lindfors är förövrigt dagens låt. mys och mums.)
fade away med freddie wadling och håkan hellström.
helt underbar liten låt.
jag vet inte riktigt vem jag är just för stunden.
det finns för mycket runt omkring som distraherar.
jag sover för lite, borde plugga mer, röka mindre, tänka mindre.
speciellt sluta tänka på sånt som inte är bra för mig att tänka på, vissa personer.
tog en promenad inne i stan idag med J. det var mysigt.
vi skulle titta om julutsmyckningen av stadens gator har börjat än - vilken den har i gamla stan.
det blev en sväng förbi slottet och sen en rätt lång runda inne i gamla stan, J. läste någon liten berättelse vi fick av någon gubbe, den var väldigt.. religös.
det är som virus i hela mig,
hur jag knappt kan hålla mig själv uppe om dagarna, men när jag väl ska sova går det åt helvete.
hur huvudvärken kommer så fort jag låser dörren - och slutar igen när jag kommer tillbaka.
illamåendet. av tanken på mig själv.
det faktum att jag inte har fort ut h. ur mitt huvud. snart måste jag ta tag i det.
om två dagar börjar resan.
resan mot bättre välmående. förhoppningsvis går det framåt.
fjärilen har införskaffat sig en dator.
m's gamla.
den är söt.
det innebär att jag kanske äntligen börjar skriva sånt här...
vem vet.
annars är det väl helt okej.
m har åkt igen, och paniken kommer allt närmre nu.
igår var mys, vi var hemma hos en av hans vänner.
lite annat folk också, de gamla scoutvännerna - till m alltså, har aldrig varit scout.
hade grymt trevligt.
vi var hemma klockan 03.00 imorse.
vaniljmuffins och thé väntar.
håkan går på repeat.
har varit så in en vecka nu.
sen vi hade varit på ace.
och h. som inte vill försvinna ur mitt huvud.
och jag som börjar få panik för att m. snart åker.
jag vet inte riktigt vart jag ska ta vägen.
jag behöver någon sorts trygghet under december månad och just nu vet jag inte alls hur det ska lösa sig.
och det närmar sig så jävla fort nu och.. gaaah!
blev godkänd på halkkörningen iallafall, fast det krävs nog mycket för att misslyckas... det är fint.
något att glädjas över.
annars skolan. och jag trivs.
och jag vill att det ska gå långsamt, så att det aldrig tar slut.
håkan;
aprilhimlen
kärlek är ett brev skickat tusen gånger
för sent för edelweiss
tro & tvivel
sång i buss på villovägar 2007
långa vägar
de fyra årstiderna
dom dimmiga dagarna
det är så jag säger det.
ungefär.
