Rhiannon

det gör så ont inombords att jag inte vet vart jag ska ta vägen

vi firar hundra inlägg nu och det görs med pompa och ståt.
nej, inte riktigt kanske.
det firas med att lyssna på Various Artists – Guilt By Association (Digital-Only Bonus Version) den fina skivan med lite guilty pleasure låtar helt enkelt och lite inombords fight om hurvida jag är lycklig eller lätt melankolisk. stor skillnad mellan känslorna här, och jag tror att det är det som är grejen, att just för att det är så långt mellan alla känslor så kan jag inte bestämma vad jag känner mest av.

vi kan ta lyckobiten;
- jag har idag köpt de där finfina jeansshortsen jag har gått och suktat efter ett tag, från h&m, boyfriendstyle. älskar dem så jag tror att jag spricker. ♥
- jag har också inhandlat de där Dr. Martensskorna jag har tänkt köpa i sex års tid eller så, och de är ju för jävla fina att kolla på. de som heter cherry. mitt hjärta kör några små lyckovarv när jag ser dem ♥
- hade utvecklingssamtal idag och fick veta att jag med största sannolikhet får mvg i alla praktiska ämnen. det vore något av det finaste som kan hända ♥
- jag har fått min studentmössa! ♥♥ (och ett extra hjärta för att det visade sig att min mössa hade en så otroligt onödig grej som en kondomficka, är det inte för fint va? ♥)
- och jag har äntligen bokat tid för synundersökning, vilket kommer att ske imorgon, så snart kanske jag ser som en normal människa igen ♥
- och om ni undrar hur jag har råd att lägga ner alla dessa pengar så är det för att jag fick min semesterersättning från coop idag. plus lönen från nya jobbet. sweet
- tubafesten i fredags ♥
- hur jag känner att allt har börjat lugna sig, alla känslor från förra årets alla intryck alltså. kbt och polen och sånt ni vet.
- mina två nya böcker ♥

resten nu då;
- jag sover inte längre på nätterna, har inte sovit ordentligt på några månader och jag känenr nu hur jag sakta har börjat ge upp tanken på att någonsin få göra det igen.
- mitt hjärta har börjat ge upp
- jag kan inte göra något utan att börja gråta
- tankar på h äter upp mig innifrån, att han inte hör av sig, hans feghet och att han inte bara kan vara ärlig mot mig.
- tanken på att jag själv ska höra av mig och be honom vara ärlig äter också upp mig. men jag inser väl någonstans att det är vad som krävs om jag ska få ur honom ett svar.
- beslutet om att jag inte ska höra av mig just för att han inte gör det är otroligt svårt att hålla, jag vill inget annat än att bryta det, men jag vet ju att han inte kommer svara vilket sådär i förhand får mig att vilja gråta ögonen ur mig.
- faktumet att jag är alldeles för besatt av mr. h frågan. och det mest just för att han inte gör allt det där.
- jag befinner mig emotionellt i en slags glaskupa, allt är helt instängt, saker och ting kommer varken in eller ut just nu. jobbigt läge när man ska umgås med folk, jag kan inte fokusera alls på någonting annat än just det där inne.
- jag är världens sämsta brevvän sen några månader tillbaka, hur mycket jag än vill och försöker skriva så kommer det inte ut något. jag ber så hemskt mycket om ursäkt.

något sånt skulle jag tro.
jag kom igår på - under min ensamma färd genom halva stan - att jag verkligen saknar de där gruppmötena på karolinskas psykiatriavdelning. det var något fint i det. jag saknar hela byggnaden. känslan.
och jag undrar hur det har gått för de andra.
jag tror att de känslorna kom just för att jag har börjat lära mig leva utan att behöva ha kontroll över allt, jag har fått in allt nu och det har som sagt lagt sig lite.
nästa vecka är det också ett år sedan jag var i polen. mitt kära polen. åh herregud. hjärtsnörp.

jag borde börja fundera på att lägga huvudet mot kudden för ännu en sömnlös natt, samtidigt känns det som sånt slöseri av tid att bara ligga och vrida sig, men vila är väl bra också antar jag.
men kan berätta att en av alla de grejer som har rört sig i huvudet den senaste tiden är "jag skulle vilja att någon väntade på mig någonstans", inte bara en bok skriven av anna gavalda utan också en fin mening. väldigt fin. lite hjärtsnörp där med.
jag vill verkligen att någon väntar på mig någonstans. önskar det från djupet av mitt hjärta.
jag önskade att någon återigen kunde ligga i min säng och få mig att känna lite trygghet trots känslostormarna.

nu börjar det gå lite smått åt helvete med det här inlägget känner jag, det blir alldeles för känslokladdigt tycker jag. vilket iofs är rätt om man kollar med hur jag är på insidan, men det känns onödigt att kasta ut allt såhär.
så nu gör vi så att vi kör de sista låtarna på playlisten och släcker lampan.
jag saknar E som är i göteborg. dåligt gjort att bli borta så länge som till lördag, ännu sämre att det kan bli längre än så. usch.

nej men det var nog allt som jag mäktar skriva om ikväll, det har gått för mycket utför.

kärlek

http://open.spotify.com/track/1oiNU61wmew5u1Yo4Rp8BD

jag tänker att jag egentligen borde dra på mig kattstrumpbyxorna och bege mig ut i staden, titta på folk och ta en paus från den här misären ett tag. vi får väl se hur det går med den saken, men det är ju en fin tanke.
och det vore rätt skönt att få slippa sitta och kolla facebook varannan minut och se om han har loggat in igen, för även om jag kanske funderar på det medan jag är borta så kan jag ändå inte kolla det.

hade en astrevlig fredagskväll iallafall, träffade min fina E, vi drack lite vin hemma hos henne (hennes bror bjöd), dansade till massa fin musik och drog sedan iväg till musikhögskolan för att gå på tubafest. hur underbart som helst. vi blev ju då inbjudna av valthornisten som vi konfirmerades med och även en annan kär kamrat från den tiden var med.
så vi lärde oss lite tubafakta som kunde vara bra och gick runt och pratade skit med folk, vi hittade även ett djungelrum som vi hängde i och lyssnade på klickljudet i "en värld full av liv".
när de stängde där så drog gänget till sjätte tunnan och jag begav mig hemmåt, kändes som en bra idé då jag hade varit vaken i nästan 21 timmar.

nehe.  frågan är om man ska höra om någon vill hänka på denna tur till staden, fast E är ju nere i gbg nu tyvärr, det sög ju. och Y vet jag inte. kanske ska smsa och höra... det får bli så.

så, vänta på svar, kolla fejjan några gånger till och dra på sig strumpbyxor. det borde inte vara så svårt, men det kan ju ta nån timme

kärlek

HOPPAS ATT ALLA BRUDS HADE EN FIN KVINNODAG!

idag gav jag upp allt hopp om mig själv och tänkte att "nej fan, nu lägger jag ner"
jag lever som i en glaskupa just nu, jag ser allt som händer men jag kan inte påverka något. och jag påverkas inte heller. jag bryr mig liksom inte om något längre, har ingen ork i kroppen.

vi var och köpte en mini-laptop som en lycklig människa kommer vinna i skolan imorgon, sen var vi vid slottet innan jag åkte hem, la mig i min säng, lyssnade på pills tills tårarna ville komma ut och sov.
sen vaknade jag, läste de sms jag hade fått, hörde att mamma kom hem, låg och halvslumrade tills hon ropade att maten var klar, åt, kollade på stjärnkockarna, såg mig själv i publiken och bestämde mig tillslut för att "nej fan, jag är värd mer"
så jag gjorde frappe (två tillochmed) och satte mig för att göra en ny playlist på spottan.
vårsol och sommarkänslor blev slutresultatet och den är hur fin som helst.
jag svarade även på mr. h's sms och jag gjorde det i någorlunda positiv anda, eller ja, mer än vad jag hade tänkt från början iallafall, hade jag svarat när jag fick det hade han fått ett sms med orden "eller så skiter vi bara i allt" och jag tror inte att det hade varit så bra om jag vill fortsätta den kontakten - fast det där är lite upp till honom just nu, för om han fortsätter såhär så ger jag fan upp och anammar min tidigare tanke "nej fan, jag är värd mer". vi får se vad som händer, om han vågar svara och framförallt, om han vågar göra något överhuvudtaget, mitt tålamod börjar som sagt ta slut, om han inte lägger av med den här jävla feghet så smäller det nog snart och ja, det kan sluta i att jag säger åt honom att lägga ner eller ta steget. vilket säkert är för mycket.
ni fattar grejen. jag tänker för mycket just nu.

jag ska lyssna färdigt på minnen av aprilhimlen (att skriksjunga med är ett måste), försöka få mina ögon att koppla av och tillslut kanske somna.

kärlek till alla därute som är värda så jävla mycket mer <3

för att förklara rubriken så är Φραουλα mitt favoritord på grekiska, jordgubbe på svenska.
men ja, nog om det, för det har inget med saken att göra.

var och såg alice i underlandet tidigare idag, den var fin och bra, blev dock lite förvånad eftersom jag trodde att den skulle vara dystrare än vad den var men tim burton höll det lite ljusare än han brukar göra.
nu lyssnas det på P3 Dokumentär om Catrine da Costa, jag har sen jag första gången hörde talas om fallet da Costa varit otroligt intresserad av det, det är ett helt sjukt fall och det gör ont i hjärtat att tänka på det. to bad att det har preskriberats nu. mer att läsa om fallet;
http://www.dn.se/nyheter/sverige/utredning-om-da-costa-mordet-nedlagd-1.909428

I fredags var jag ute på tyresö och hade det lite trevligt och festligt med fina människor, hemvägen var lång men jag hade sällskap av två fina gentlemän som följde mig hela vägen till porten bara för att vända och åka genom hela stan för att ta sig hem. fina grabbar det där.
I lördags följde jag med moderkakan på brudfest, var där i några timmar och drog sedan till gamla stan för att träffa Y och hennes karl, vi fikade och hade det trevligt, han hjälpte mig med mina karlproblem och sen drog vi till zinken och kollade på aladdin innan jag sprang ner till tåget, träffade moderkakan och åkte hem.
smsade också med mr. h och blev återigen irriterad över hans feghet - vilket också Y's karl blev och detta pratade vi om, han hjälper mig igenom detta svåra problem och får mig att förstå lite mer om hur det funkar. haha. nog för att det många gånger säkert är individuellt, men hans förklaringar är jävligt realistiska.
jag väntar till nästa helg och så får vi se hur det går, om vi ska ses som vi pratade om.

nehe, lovet är slut och jag måste gå upp ordentligt imorgon, så det blir att lyssna klart på den sista halvtimmen av radioprogrammet och sen sömn. eller försök till sömn.
ni fattar.

kärlek

det är så mycket som vill ut att det inte blir någonting.
men jag finns här någonstans bakom allting och andas, lever och läser och sådär.
nu är det lov hur som helst. fina grejer. det betyder att jag kan ligga nerbäddad i sängen och bara läsa och dricka te om jag vill, sånt gillar vi. men lite annat händer självklart också, jag ligger inte bara och latar mig. har faktiskt tagit steget och börjat träna också. men mer om det någon annan gång.

nu ska jag fortsätta i min bok (lyckades köpa tio böcker förra veckan. fin fint), läste ut akta er killar här kommer gud och hon är jävligt förbannad/linda skugge tidigare och nu är det när livet stannar/malin sävstam som gäller, helt underbart hemsk, det låter konstigt att säga underbart och hemskt i samma mening, men det är så. det går inte att stoppa tårarna.

så jag fortsätter läsa boken och varva klassisk musik (rondo alla turca & eine kleine nachtmusik/mozart, für elise/beethoven och air/bach) med den underbara try sleeping with a broken heart/alicia keys. de som vill kan slänga pills/the perishers också.
sen blir det sömn, förhoppningsvis vaknar jag med massvis av idéer om vad morgondagen ska innehålla.

kärlek

detta är inlägg nummer 95 på denna blogg. lite kul.
snart är det melodifestival igen, kvällens underhållning liksom, det blev ingen utgång ikväll så jag var nere och köpte cola att hinka i mig under tävlingen.
igår var det utgång däremot, riktigt trevligt hade jag det. var med E och lite andra fina människor som jag inte hade träffat på väldigt länge. kvällens mål var city krogen och deras billiga öl. och jäger. fy fan vad fina grejer.
imorgon ska jag träffa H och fika. fina grejer.

nu blir det nog mat.
kan också berätta att g-knappen på tangentbordet inte riktigt vill fungera, varje gång man vill ha den bokstaven får man slå till ordentligt hårt för att det ska hända något. om jag orkar senare så ska jag försöka göra något åt det. men vi får se.

matmatmat

jag träffade honom igår igen. andra gången på två dagar.
och just nu är känslokletet ännu värre, det växer och växer ju längre tiden går, blir lite större för varje minut utan svar på mitt sms.
gårdagen var blandad, mest fin. det var stunder som kunde varit bättre, men i slutändan så var jag så jävla nöjd och lycklig att jag önskar att tiden hade kunnat stoppas.
det är en timme som har gått bort då jag inte vet vad som hände. eller alltså, jag vet ju vad som hände, men jag undrar om det verkligen kan ha försvunnit en timme..

han är otroligt fin.
men väldigt komplex på något sätt, han vill inte ha något seriöst men heller inget oseriöst.
det gör mig så förvirrad att jag inte vet vart jag ska ta vägen.
men han är fin som sagt, så jag låter det vara. låter tiden gå.

inom mig finns, förutom känslokletet, också både oro och lycka. det är två känslor som gör att jag inte kan äta någonting, och jag känner heller ingen hunger. fint.
nu blir det markus krunegård, de allra finaste låtarna som faktiskt gör att jag känner tårarna komma.
jag återgår till att vänta på svar och lyssna på samma låt om och om igen.

jag hatar att han är så himla fin.

jag har idag träffat H, jag är så otroligt kluven just nu, han var fin, men jag tror att mitt minne var finare. samtidigt så vill jag inget hellre än att träffa honom.
så ett enda stort känsloklet befinner sig inom mig, ett känsloklet som jag måste försöka göra något åt innan jag kan somna, för det är helt omöjligt att slappna av.
kanske får jag träffa honom imorgon igen, jag hoppas på det. det blir utgång, han frågade om jag skulle med men jag sa kanske. efter ett samtal med Y så blev det nästan bestämt att det blir av. vi får hoppas på det bästa.
annars får jag fan bita ihop och skicka ett sms till H och aa. bjuda in mig själv.
haha.

nej med känslokletet. kanske att jag ska försöka med glass? har hört att det funkar bra.
det har inte blivit något ätande idag heller, mindre bra.
glass får det bli.

känslokletig kärlek

Oskar Linnros – Ack, Sundbyberg fin låt som spelas mycket just nu.

mina nerver äter upp mig inifrån, jag ska äntligen få träffa honom, H, men jag vet inte vilken dag och han har inte svarat än. det är imorgon eller på torsdag. det är för mycket för mig och mina nerver. jag klarar inte av att denna väntan.
men ja. egentligen har jag inga ord att skriva, känner behovet av att få ur mig något dock.
om någon dag kanske det går bättre, vi får hoppas på det.

jag har också varit världens sämsta brevvän ett tag nu, detta är något jag verkligen måste ta tag i snarast, har hittat massa små papperslappar med små små ord på som ska skickas så fort jag får fram orden som finns inom mig. långt därinne.
vi hoppas helt enkelt på bättre tider och svar.
det är ungefär vad jag vill nu.
och att denna hemska förkylning jag går och bär på ska försvinna helt eller bryta ut till en jättesjukdom, för som det är nu så blir jag bara förbannad, det är sådär så att man är för frisk för att vara hemma men egentligen lite för dålig för att gå till skolan. ett hemskt mellanting.
imorgon är första riktiga dagen på mitt nya jobb.
livet flyter rätt bra ändå. om man tänker efter och bortser från allt jobbigt.

kärlek

kvällen har bara en sak att erbjuda - ljuva toner från markus krunegård. kollade även på dom kallar oss artister på svt2, fint program.
jag har en otrolig lust att bara sätta mig på ett tåg och åka till första bästa småstad och gå omkring där. få se något annat, upptäcka nya saker. kanske att det blir mitt nya helgnöje nu när jag slutar jobba.. vi får se.

allt känns jävligt jobbigt just nu, det går i vågor, på dagarna kan allt vara helt okej och jag känner mig pirrig och det är massa förväntan i kroppen som inte vill annat än ta sig ut.
men kvällarna, det är då allt det andra kommer fram och som vanligt så tänker jag alldeles för mycket.
jag vill att det ska bli februari nu, så att jag får träffa honom och bara få känna om det är rätt. i mitt huvud spelas mardrömsscenario på mardrömscenario upp. jag blir aldrig kvitt det.
samtidigt försöker jag tänka att hey, den som lever får se, don't worry, take a chill pill.

snart blir det samma nätter väntar alla, det känns lite bättre då av någon anledning.
och ja, kanske blir det så att jag får för mig att åka till just norrköping om någon vecka, vandra gata upp och gata ner. vi får se. kanske ska jag försöka få tag på en färdkamrat. om någon är värd att följa med, i mitt huvud är det här en resa som är väldigt tyst och lätt vemodig. på ett väldigt romantiserat sätt.
fina grejer i mitt huvud.

kom hem nu är du snäll, så att jag får träffa dig, bli otroligt kär och lämna allt bakom mig. nu tänker vi glada tankar om att resa för att komma till den man diggar och inte de där med ett krossat hjärta-.
hey, den som lever får se. men kom hem nu.

det lyssnas på ane brun kvällen till ära &
jag är sjukt trött men väldigt nöjd med helgen trots allt.
det var en mysig middag i fredags där det kanske blev lite väl mycket drickande, men det var trvligt och gott så länge det varade. det blev en lång färd hem då min färdkamrat mådde lite dåligt och vi promenerade en del
Igår var det lite firande av E's tjugoårsdag. helt galet att vi börjar bli så gamla. haha.
det blev en färd till södra teatern då SR hade något jippo där. det var väl trevligt men medelåldern var rätt så ordentligt hög så vi drog därifrån, jag åkte hem då jag kände mig otroligt sänkt efter fredagen.
idag har jag och moderkakan varit i stinsen lite fort och kollat runt lite, jag har köpt ett awesome diadem med blåa paljetter och pärlor som bildar blommor på, sjukt fint, ett par skor som ser ut lite som ett par myggjagare. de är hur fräna som helst, dock är det en massa mockadetaljer så jag vet inte om jag ska våga börja använda dem nu och trotsa allt slask och snömodd som är utanför dörren.. vi får se imorgon.

jag har också lyckats med att hitta en person som jag har försökt få tag i sen ett år tillbaka. min lycka är stor, eller den var stor tills jag förstod att han bor i london. det känns surt.

& det finaste av allt är att jag har träffat min broder igen. det var hur härligt som helst och det känns skönt att allt är över nu, för även om han inte säger det rakt ut så ser jag på honom att han känner sig dum över det som hände. men jag vill inte lägga ner mer energi på det som hänt längre, jag vill bara gå vidare.
jag fick ett jättefint kors av honom som han hade köpt på sin semester, så jag ska fixa fram en kedja som är värd det korset.

nu ska jag försöka orka ta mig till duschen, orkar inte färga håret ikväll utan sparar det till senare i veckan, då känns det lite lättare iallafall.

kärlek

här är det, det sista inlägget för i år.
jag har egentligen inte mycket att säga men det känns som om att jag måste skriva en sista gång här för i år - och en sista gång för nollnoll-talet. tänk att det redan har gått tio år sen vi firade in 2000-talet. helt galet.
men ja. jag firar i år med moderkakan och hennes föräldrar - alltså mina morföräldrar.
tidigare på dagen var Y och E här på en nyårsdrink och en sista träff innan det är dags för nytt år.

när jag summerar året så känns det ändå rätt bra, det var rätt mycket flyt ändå. förutom nu på slutet.
jag har varit med om så mycket, polen till exempel, jag kommer aldrig glömma det, både på gott och ont.
och friskheten. jag kan inte med ord förklara min tacksamhet för det. och min egen stolthet, för de tär ju verkligen något som jag har gjort helt själv.
helt galet.

men ja, jag säger nog tack för den här gången, och tack för i år.
det här året har varit helt fantastiskt och jag hoppas att nästa blir ännu bättre.

all min kärlek till er ♥

låten, versionen med calle, går på repeat just nu, eller ja, hela skivan gör det egentligen. hans röst är så sjukt underbar att jag inte kan sluta lyssna. han är min "kändis"crush just nu.
men aaa, jag tänkte sammafatta senaste tiden lite kort, om det går..
jobbet har väl mest känts kaos den senaste månaden, sen min fader bestämde sig för att dyka upp och börja tjafsa, det blev världens ångstattack från mig som tillslut - efter en massa samtal fram och tillbaka - ledde till att min bror inte längre vill prata med varken mig eller moderkakan. och ja. fick i lördags veta att jag kommer att jobba min sista lördag vecka 3, då budgeten är för liten för att de ska kunna behålla helgarbetare när bruden som varit mammaledig kommer tillbaka - för att de bestämmer sig för att ha kvar hon som har varit där istället. jag är iofs rätt glad för deras skulle, då kommer de inte sitta lika mycket i skiten längre, så det är ju bra. jaja. vi får se vad som händer med jobb nu, funderar på att chilla på det en liten stund innan jag börjar söka igen, ska bli lite skönt att kunna vara ledig på lördagarna.

E har kommit hem igen och jag har fått träffa henne och det känns rätt bra igen, allt som behövdes var att få prata med henne och få höra lite roliga historier från berlin.

Jag har fått veta att L jobbar på stället där studentskivan ska vara, vilket för mig innebär både panik och förtjusning, tänk om han jobbar då och tänk om han gör samma dryga grej som han har gjort förut. fast samtidigt kan han inte riktigt göra det tycker jag, om han är på jobbet liksom. jag hoppas faktiskt. jag vet inte om det är för att jag vill typ "hämnas" eller om det är bara för att få se honom och bli likadan som alltid. antagligen hoppas jag på något mer, men jag vet redan att det inte kommer hända någonsin.
Det har också hämtats ut biljetter till skivan, fy tusan vad det är nära nu.

Jag har kommit fram till att jag och M är bättre som vänner trots allt. vilket iofs inte var någon svår insikt i sig, men jävligt skönt att reda ut för sig själv. även om jag alltid kommer att ä honom, han är ju trots allt den första och största liksom.

"grottan" - alltså styrelserummet i skolan - är fint iordninggjord och har världens bästa soffa att sova i - vilket jag och A fick reda på då vi båda somnade och jag vaknade av telefonen vid fem tiden - vilket var en jävla tur, annars hade typ larmet gått igång och det hade varit förjävligt. fy fan. jag blev rädd för mig själv den dagen. på riktigt.

Det har varit massa fika och mys med fina människor och även världens jävla nostalgitripp. och ångest inför ett nytt år och sista terminen och att det inte är alls långt kvar tills jag är gammal.
Och jag har också fått träffa min lilla parvel och hans syster. fy tusan vad han är vacker.
jag har alltså hunnit med mycket som ni hör, det har hänt mer grejer, men det är svårt att komma ihåg allt när klockan är sent och det händer en massa annat i huvudet.

nu blir det mer calle, lite meningslösa frågegrejer på bdb och aaa, inom en snar framtid sömn.
<3

om jag skulle sammanfatta vardagen just nu så skulle jag säga att jag har flyt men att det går åt helvete. just nu tänker jag inte skriva allt, men det kanske kommer, när jag har hittat orden och hämtat mig. jag saknar min morfar helt otroligt mycket just nu, han är nog den enda som kan lugna mig nu och få allt att kännas bra och tryggt trots omständigheterna. men han är och tittar på elefanter och det dröjer innan han kommer hem igen. jag vill också att E kommer hem snart, hon har varit borta alldeles för länge nu och jag vill bara få höra hennes röst och se henne igen. hoppas att hon kommer hem snart. och att hon stannar här sen. nu borde jag verkligen sova. purr.

snart är det sömnen som väntar, men nu är det mysig konversation med en fin flicka och en ouzo som gäller. och lite mysig musik såklart. just nu är det laughing with/regina spector men annars är det mest the ark som gäller just nu, kör alla låtar på shuffle på iPoden och så har man en trevlig resa till och från skolan sen. hur fint som helst.
favoritlåtarna nu är ju trust is shareware, vendelay, no end, 2000 light-years of darkness och så den gamla godingen one of us is gonna die young.
så jag säger lyssna på det och var glad och nöjd, nu ska jag dricka upp, kolla lite mer på de fina pralinerna jag har gjort idag - bild kommer sen, de var för jävra fina faktiskt (och ja, det ska stå jävra, det låter mycket härligare, pröva säga det liksom), läsa lite bok och se om jag kommer på något vettigt att skriva i den nya fina boken från pocketshop. (kolla de skrivböckerna som finns där just nu, och deras bokmärken, man smälter lite inombords)

imorgon kommer bli en awesome dag, jag bara känner det i hela kroppen alltså.
purr

---

I don't want the trust that can be bought,
My kind of trust is a shy kind of trust but the right kind of trust is shareware

jag lyssnar på julmusik, har diskat och väntar nu på att kaffet ska bli klart.
helt plötsligt så kändes allt så jädra vuxet..
moderkakan ligger och mår dåligt, hon var iväg igår, så jag vet inte riktigt om vi ska hem till M idag, som planerat, på ett sätt hoppas jag nästan inte det, det vore rätt skönt att bara få vara hemma.
om det inte blir av ska jag nog ta en promenad, för det är ändå rätt fint väder, åtta grader varmt till och med.
men vi får se.
jag funderar på om jag ska våga mig in till hon den andra och se om hon lever, men vi får se, det känns så jobbigt, för då kan jag lova er att det inte blir någon mer musik på det här stället, för någon lär ha en rejäl huvudvärk...
jag har funderat på när det är okej att börja göra pepparkakor och jag tror att det blir om två veckor, för det är ju tyvärr så att jag jobbar helgen det är första advent, annars hade det varit bra. jag har ju redan smygstartat med saffransbröd. sen blir det tryfflar och kola och kanske lite knäck senare, när jag känner att jag har lust med det.
aaavisst!

jag ska snart försöka sova på riktigt, men först ska jag lyssna lite mer på ljuva Kings of Convenience, de är otroligt mysiga, det är, som en av mina fina flickor säger, sån musik där man bara släcker alla lampor och lyssnar och njuter.
man kan helt enkelt säga att jag är kär i deras musik, helt otroligt kär, och nu ligger jag alltså i sängen, i mörker - förutom datorskärmen just nu - och bara lyssnar.
idag är faktiskt sjukdomen bättre, men jag är fortfarande jävligt krasslig i halsen, men det kommer nog snart. det kändes som att bara det enkla i att kliva utanför dörren och andas frisk luft hjälpte. och att träffa fina flickan.
så imorgon tror jag nästan att det blir en liten stadspromenad, bara gå och filosofera och titta på folk. och skivor, det finns en del som jag ska försöka hitta nu, borde försöka skriva ner en lista snart...

jag saknar E sjukt mycket, det var två månader sen jag hörde hennes röst nu, helt sjukt. men jag har pratat lite med henne på FB-chatten några gånger nu, och idag fick jag hennes adress, så nu blir det till att skriva ihop ett riktigt fint brev och hitta massa bra grejer att skicka med ner till henne. ett stort paket kommer det nog nästan bli. kanske någon skiva med fin musik - och självklart en skiva med the bro code, jag vet att hon uppskattar det precis lika mycket som jag, haha.

men nu ska jag återgå till mörkret och lyssnandet.
purr

jag älskar att jag kan se ut genom balkongen från mitt rum, det är helt underbart nu, när man kan se hur fåglarna samlas och flyger iväg. det är så jävla pampigt och vackert.
i övrigt händer i mycket, den enda skillnaden från tidigare dagar är att jag har en ensam kväll ikväll, moderkakan skulle på seminarium eller nåt.
sååå, jag funderar på vad som ska ätas ikväll, om jag ska äta det som blev kvar från gårdagen eller om jag ska göra ny mat.. gårdagens är falukorv, om jag ska göra något nytt så blir det nog mac n' cheese-inspirerat.
vi får se. eller så gör jag soppa, om det finns linser hemma. vi får se.
nu blir det simpsons - har sett de nya avsnitten för någon dag sedan, blev dock väldigt besviken på att de har ändrat introt, det var liksom inte rätt.

jag brukar sitta och fundera på framtiden, på vad jag ska göra när jag slutar skolan.
det finns vissa saker jag vill och kan tänka mig att göra;
-om gesällutbildningen blir kvar så kan det komma att bli så att jag går den, i göteborg i så fall
-gå calle flygare eller scenskolan. detta är en av mina finaste drömmar, jag tror dock inte att jag har mod nog. eller pengar. CF kostar 42.000:-. det går ju dock att gå kvällskurser, men jag vill göra det ordentliigt och gå terminer.
-plugga till präst eller lärare

bara saker som innebär att jag måste plugga vidare. jag vill verkligen inte sluta skolan.
jag ska nu bara bestämma mig för vad jag innerst inne vill göra. det är det svåraste.
jag kan tillägga att jag har funderat på det här väääldigt länge.
men aa, jobba måste man göra också.

hursom. sjukdomen blir varken bättre eller sämre, jag måste åka till skolan imorgon eller på fredag och hämta böcker eftersom jag har prov på måndag. jag är trött och borde försöka sova.
men jag ska lyssna lite mer på the bro code först.