det tar tid. det måste få ta tid.
att läka.
jag måste få ligga i sängen och lyssna på gråtmusik och slippa bry mig om världen.
jag måste få välja själv om jag vill prata med någon om det.
i slutändan så var det jag som såg blodet, det var jag som hittade henne. det är bara jag som kan välja hur jag vill gå vidare, hur jag vill glömma.
kan man vara kär i någon man inte känner, någon man aldrig träffat. någon som trots allt det där får ens hjärta att slå tredubbla slag?